Har jag skrivit det förut, men jag tror att obegränsat användande av internet fördummar, alltså när man gör som jag, man klickar sig rastlöst vidare från länk till länk. Det dödar min kreativitet och förmåga att finna idéer. Jag testade skära ner på internet under två dagar, istället för att vara rastlös på nätet, lade jag mig ner på golvet. Jag kom på och skrev tre noveller under den tiden, och fann ett nytt sätt att skriva på, som jag inte gjort tidigare.
Med internet ockuperas hjärnan hela tiden med nån slags information, som blockerar siktet inåt, där idéerna finns. Hjärnan bringas till ett rastlöst, stressat tillstånd och kräver hela tiden ny information, nytt, nytt, nytt. Till och med när jag sitter och ser på hockey (ser det på datorn) eller film eller nåt, så fort det blir paus vill jag instinktivt klicka ur fullskärmsläget och klicka på nån länk i nån annan flik. Jaga vidare, medan pausen pågår. Eller om det är film, pausa filmen och se vad mer finns.
Så jag längtar tillbaka till en tid när internet kom genom ett slött modem, och kostade 12 kronor i timmen eller vad det var. Då hade man idéer. Nu måste man kämpa mot internet för att överhuvudtaget komma på nåt. Jag minns en tid när jag läste böcker på kvällen. Nu orkar jag bara göra det på förmiddagen, men också då lockar internet.
Internet dödar idéer. Jag måste skära ner på internet, det är enda utvägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar